Hur mycket hö äter en häst per dag?

Hur mycket hö en häst äter per dag beror förstås på hur stor den är, och då kollar man framförallt på vikten och inte på mankhöjden. Men förutom hästens vikt styrs behovet av hö av en rad andra faktorer. Läs vår guide nedan om hur mycket hö en häst behöver för att få sitt näringsbehov tillgodosett.

Populärt bland djurägare just nu:

i samarbete med PriceRunner

 

Hur mycket hö äter en häst per dag egentligen?

Om man generellt ska ge en siffra hur mycket hö en häst normalt äter kan man säga att det varierar allt ifrån ungefär ett par kilo per dag för de allra minsta ponnyerna upp till över 20 kg per dag för stora hästar som får fri tillgång och behöver äta så mycket som de vill och orkar.

Hur mycket hö ska en häst ha per dag – finns det något mått att följa?

Hur mycket hö hästen ska ha beror på hur mycket näring just den individen behöver och hur mycket näring höet (och kraftfoder som man eventuellt lägger till) innehåller. Här kan du läsa mer ingående om näringsbehov och hur man gör en foderstat. Foderstat är en utförlig beräkning av det näringsintag som en häst behöver.

Innan man gör upp en foderstat brukar man först räkna ut hur mycket hö eller hösilage man ska ge per dag för att den ska hålla sig frisk kroppsligt och mentalt.

Hästar har känsliga mag-tarmsystem och får lätt olika rubbningar som kolik och magsår om de får för korta ättider. Därför ska man ge dem så mycket grovfoder (gräs, hö, hösilage, halm) som möjligt och hålla nere mängden kraftfoder (spannmål, färdiga kraftfoderblandningar).

I naturen äter hästar uppåt 18 timmar per dag. Allra helst ska hästen enligt forskning få fri tillgång till grovfoder för att efterlikna det naturliga betandet – i praktiken fungerar inte alltid det eftersom många hästar och speciellt ponnyer blir för tjocka.

Populärt bland djurägare just nu:

i samarbete med PriceRunner

 

Man ska som ett absolut minimum ge sin häst 1 kg torrsubstans av hö eller hösilage per 100 kg kroppsvikt på hästen per dygn. Torrsubstans är den torra delen av höet – vattnet borträknat. Vi använder det måttet för att kunna jämföra grovfoder med olika vattenhalt.

Forskare förordar att vi ger våra hästar 1,5-2 kg ts/100 kg kroppsvikt per dag eftersom man har sett att det minskar risker för foderrelaterade sjukdomar.

För varje 100 kg kroppsvikt ska hästen få minst 1,2 kg hö – men gärna det dubbla, alltså 2,4 kg hö per 100 kg kroppsvikt. Det har man kommit fram till genom att räkna enligt en uppställning som nedan. Hö brukar ha 84 % torrsubstans vilket man använder i beräkningen.

Exempel: En häst väger 500 kg och jag vill ge 2 kg ts/100 kg kroppsvikt. Hur många kilo hö ska jag då ge den per dag?

Vi räknar först ut den totala mängden torrsubstans hästen ska ha per dag: 2 kg ts x 5= 10 kg ts eftersom den ska få 2 kg ts för varje hundra kilo och den väger 500 kg.

Sedan räknar vi ut hur många kg hö per dag vi ska ge 500 kilos hästen när vi vill komma upp i 10 kg ts.

X kg hö = antal kg ts dividerat med torrsubstanshalten
X kg hö =10 kg ts/0,84 ts
X kg hö =11,9 kg avrundat till 12 kg hö per dag

Väger din häst 500 kg ska den alltså gärna äta 12 kg hö, men absolut minimum 6 kg hö. Den lägre siffran innebär ökad risk för kolik och beteendestörningar om hästen inte går långa dagar i bra hagar, eller står på halm i boxen.

Det tar olika lång tid för hästar att äta 1 kg hö – men säg att det tar ungefär 40 minuter – och din häst får 10 kg hö. Då har den underhållning och mage/tarm får jobba i 400 minuter/60 minuter= drygt 6 timmar per dygn. Drar du ner hömängden till 6 kg så kan den bara äta i 3 timmar. Jämför det med hur många timmar per dygn en vild häst betar så förstår man att det lätt blir problem för hästen, både mentalt och kroppsligt.

Hur mycket hösilage äter en häst per dag?

Hur mycket hösilage här en häst per dag?

Hösilage innehåller mer vatten än hö, och hur stor torrsubstansen är i hösilage varierar. För att få reda på det (och hur mycket näring grovfodret innehåller) måste du skicka det till ett labb för grovfoderanalys.

Populärt bland djurägare just nu:

i samarbete med PriceRunner

 

Nedan följer en uppställning hur du räknar ut hur mycket hösilage din häst behöver per dag utifrån magtarm-hälsa och tuggbehov. Du räknar på samma sätt som tidigare, men använder den torrsubstanshalt som just ditt hösilage har.

Har du en häst som väger 500 kg och vill ge den 2 kg ts/100 kg och dag så ska du alltså ge den 10 kg ts/dag (2 kg ts x 5).
Har du ett hösilage med en ts-halt på 65 % så ser uppställning ut för att ta reda på hur många kg hösilage det blir per dag (X):

X kg hösilage=10 kg ts/0,65 ts:=15,4 kg hösilage per dag.

Skulle du nöja dig med att ge endast 1 kg torrsubstans per 100 kg och dag skulle din häst få 7,7 kilo hösilage per dag. Tänk då på att hästen bara får hälften så lång ättid, och en ökad risk för kolik.

Notera att man inte brukar ge en häst exakt 7,7 kg hö – man avrundar till närmaste kilo.

Vad påverkar hur mycket hö eller hösilage en häst äter per dag?

Förutom hur mycket näring höet eller hösilaget innehåller tittar man på hur stort behov hästen har. En rad faktorer spelar in.

Först brukar man titta på hur mycket den väger – en individ som väger 150 kg behöver förstås mycket mindre än en 800 kilos bjässe. Och har den för lite hull och behöver gå upp i vikt, eller har den för mycket hull, vilket är långt mycket vanligare och behöver gå ner i vikt – eller är den idag i normalhull och ska fortsätta hålla samma vikt?

Man behöver också veta om den är lättfödd eller svårfödd. Är den svårfödd och behöver mer mat än många andra i samma storlek – eller är den lättfödd och blir tjock bara av att ”titta på ett grässtrå”? Ofta är inhemska ponnyraser och kallblod lättfödda. De har varit tvungna att klara sig på magert naturbete och utvecklat en förmåga att livnära sig på väldigt lite. Ädlare raser som fullblod är vanligen betydligt mer svårfödda och behöver mer mat än många andra hästar av samma storlek.

Även hästens arbetsmängd påverkar näringsbehovet; en distanshäst som tränas flera timmar per dag har betydligt större behov än en hobbyhäst som rids någon timme per dag och tränas i dressyr och hoppning, eller förstås den häst som inte tränas alls.

Populärt bland djurägare just nu:

i samarbete med PriceRunner

 

En växande individ behöver mer näring och framförallt mer protein än en individ som är färdigvuxen, liksom en äldre häst som har svårare med näringsupptaget. Ett dräktigt sto behöver mer energi i slutet av dräktigheten men framförallt mer protein, och i ännu högre grad när hon ger di till sitt föl.

Även kön påverkar näringsbehovet något. En hingst har mer muskler och rör sig ofta mer i hagen än valacker och ston och har ofta 10 procents högre energibehov. Även temperament påverkar hur mycket en häst rör sig. En nervösare häst rör sig mer inte bara i hagen utan även i boxen jämfört med en lugnare individ som tar det hela med ro.

Temperatur utomhus påverkar också. Det går åt lite mer energi på vintern än på sommaren, framförallt när temperaturen droppar ner mot -15 grader C eller ännu kallare. Då kan man behöva ge extra hö.

Slutligen påverkar även uppstallningsform eftersom det gör att rörelsemängden varierar. Har du en häst som rör sig utomhus i hage dygnet runt gör den av med mer energi än en uppstallad häst som går i mindre rasthage några timmar per dag.

Sammanfattning av faktorer som påverkar hur mycket foder en häst behöver:

  • Vikt
  • Hull
  • Lättfödd-svårfödd
  • Träningsmängd
  • Växande, färdigvuxen, dräktig, digivande
  • Kön
  • Temperament
  • Temperatur
  • Uppstallningsform

Jag har tidigare haft min häst i ett stall där man gav hö, nu har jag flyttat till ett stall med hösilage – hur ska jag tänka nu?

Om man inte redan har gjort en grovfoderanlalys på hösilaget (alltså skickat iväg hösilage för en näringsanalys på ett labb) så rekommenderar jag dig absolut att göra det. 1,2 kilo hö motsvarar 1,6 kg hösilage om hösilaget har en torrsubstans på 60 procent. Vilken torrsubstans hösilaget har i just ditt stall kommer du att se på grovfoderanalysen.

Populärt bland djurägare just nu:

i samarbete med PriceRunner

 

Det nya hösilaget har också en helt annan näringssammansättning än ditt gamla grovfoder och du måste nu göra nya beräkningar på din hästs nya foderstat.

Om du inte vill räkna ut foderstatensjälv besök http://apps.novasoft.se/webfoder2/ där det finns ett foderstatsprogram där du fyller i värden och ett program sedan gör beräkningarna åt dig. Länken hittar du även på Hästsverige.se (Bland annat står SLU och SVA bakom den sajten som innehåller forskning om häst).

Som alltid när man byter foder ska man långsamt vänja in hästen, låt övergången ta två veckor, eller längre om du har en extra känslig häst.

Varför är det så viktigt att ge mycket hö eller hösilage?

Hästar blir inte mätta på samma sätt som vi människor, men har ett stort behov av att få tugga många timmar per dygn både för sysselsättningens skull och för att mag-tarmkanalen ska må bra. Hästar har inga mobiltelefoner att sysselsätta sig med utan är programmerade att beta och leta mat uppåt 18 timmar per dygn.

Ställer du din häst i en box eller grushage många timmar per dygn utan att ha något att göra, kanske utan sällskap och med en foderstat som innehåller mycket kraftfoder så blir den uttråkad och den kan även bli mer svårhanterade och svårrriden. Dessutom ökar du risken för kolik som kan vara livshotande.

Har man till exempel en foderstat med mycket kraftfoder och för lite grovfoder så ökar man riskerna för hästen: 5 kilo kraftfoder per dag ökar risken för kolik med sex gånger jämfört med inget kraftfoder alls, har man sett i en nordamerikansk studie.

Grovfoder ger längre ättider än kraftfoder och därför ska du ge så mycket som möjligt av bete, hö eller hösilage. Hästar är ju gjorda för att äta gräs sedan urminnes tider, det fanns inga havreåkrar som den gick och betade på, utan den åt gräs på stäppen.

Det finns forskning som visar att travhästar i full träning och tävling presterar minst lika bra på en foderstat på enbart hösilage med bra näringsvärden. Det är alltså inget absolut måste att ge kraftfoder om grovfodret är välbalanserat när det gäller näring. Individer som inte orkar äta så mycket grovfoder behöver dock utfodras med kraftfoder för att få i sig tillräckligt med näring och det skadar inte att ge kraftfoder i mindre mängd – men nackdelen är alltid att man får kortare ättider.

Populärt bland djurägare just nu:

i samarbete med PriceRunner